älskade mormor
Idag var jag på min allra första begravning. Det var väl som jag trodde, eller vad tror man egentligen?
Att alla bär svarta kläder och gråter. Det var vad jag trodde, och det stämde faktiskt.
Göte Hellström. Min mormors bästa vän, vi kan kalla honom min morfar. Han är det närmaste morfar jag någonsin haft. Min riktiga morfar dog då mamma var liten och Göte har varit där enda sen jag föddes. Han dog en dag innan sin nittioårs dag, men han hade det inte bra i slutet. Så man kanske får glädjas att han ha det bättre nu, i all sorg.
Men det som tog mest ont var att se mormor så ledsen. Mormor har alltid varit en kraftfull kvinna i mina ögon. Alltid har hon varit igång och nu har hon tappat gnistan. Det tog ont att höra allt det fina hon berättade om Göte, om dikten hon läste. Det tog ont att höra henne säga att hon inte visste vad hon längre hade att leva för, att det var hennes tur nästa gång.
Hur kan man få en mormor att bli lycklig igen när man knappt orkar kliva upp ur sängen själv?
Jag älskar dig mormor, du är ett av det finaste jag har.
Det tog så ont att höra henne berätta om det hon och Göte delat, över hur ledsen hon var att hon inte fick säga adjö.
Göte Hellström
1917-2007
Förstör inte min dag
Idag har min dag blivit förstörd. Min sista påsklovsdag har blivit en av de sämsta detta år. En snickare som skulle sätta upp våra köksluckor har varit här hela dagen, han har borrat, och slipat och inte kunde han stänga ytterdörren. Så den har stått och varit öppnad och stängd i blåsten. Han har i alla fall förstört min dag och det var inte den bästa dagen att förstöra på.
Idag var nämligen min sista påsklovsdag, den första riktigt varma dagen i april och min första menssdag. Att förstöra en av mina menssdagar kan vara förödande. Jag är alltid ond då jag har mens, elak och ond, och med alla menssmärtor blir det inte bättre.
Så tack snickare som förstörde min i början så vackra dag.
Idag var nämligen min sista påsklovsdag, den första riktigt varma dagen i april och min första menssdag. Att förstöra en av mina menssdagar kan vara förödande. Jag är alltid ond då jag har mens, elak och ond, och med alla menssmärtor blir det inte bättre.
Så tack snickare som förstörde min i början så vackra dag.
Stressad
Jag känner mig stressad. Egentligen vet jag inte varför, jag borde vara lugn. Jag har faktiskt påsklov. Men det känns som om jag har så mycket att göra. Jag måste plugga matte, som jag egentligen kan göra imorgon, sen måste jag dammtorka, det borde jag göra idag, sen måste jag äta lunch, med tanke på vad klockan är så borde jag kanske göra det nu på direkten, sen måste jag skriva ett cv till ica, det kan kag göra imorgon.
Endå har jag hunnit med så lite idag. Jag vakande vid tio, gick ut med Jolin, kom hem, duschade, åt frukost, åkte till stan, var där ett tag, åkte till ica, kom hem, bytte om, gick ut med Jolin igen och nu sitter jag här då jag egentligen borde sitta framför teven och äta mormors kroppkakor.
Om två fredagar ska jag på begravning, på Götes begravning. Min låtsasmorfar som jag kallar honom. Han är det närmaste morfar jag någonsin haft, även fast han och min mormor inte var annat än bara bästa vänner. Det är lessamt om jag tänkte på hur längesen det var jag senast såg honom.
Han dog en dag innan sin nittioårsdag.
Nu ska jag fortsätta med mitt hektiska liv. Mormors kroppkakor ska bli en riktig höjdare.
See yaa!
Endå har jag hunnit med så lite idag. Jag vakande vid tio, gick ut med Jolin, kom hem, duschade, åt frukost, åkte till stan, var där ett tag, åkte till ica, kom hem, bytte om, gick ut med Jolin igen och nu sitter jag här då jag egentligen borde sitta framför teven och äta mormors kroppkakor.
Om två fredagar ska jag på begravning, på Götes begravning. Min låtsasmorfar som jag kallar honom. Han är det närmaste morfar jag någonsin haft, även fast han och min mormor inte var annat än bara bästa vänner. Det är lessamt om jag tänkte på hur längesen det var jag senast såg honom.
Han dog en dag innan sin nittioårsdag.
Nu ska jag fortsätta med mitt hektiska liv. Mormors kroppkakor ska bli en riktig höjdare.
See yaa!
Torsdag
Det är fortfarande natt, så jag har inte varit med om så mycket. Men jag har tänkt väldigt mycket. Jag vet inte, jag känner mig nere. Tung i kroppen. Tung i hjärtat. Tung i själen. Det finns så mycket jag önskar hade varit annorlunda. Jag önskar att jag aldrig blivit deprimerad och förlorat alla vänner jag hade.Och jag önskar att jag hade valt en linje i Skellefteå och inte i Umeå.
Mycket av allt är saknaden av Marcus. Jag är avundsjuk på honom. Avundsjuk för att han bor i Linköping, avundsjuk för att han haft det liv jag alltid velat ha. Jag vill inte att det ska förstöra vårat förhållande, om det inte redan är förstört.
Jag var alltid säker på att Marcus skulle vara den enda som inte skulle lämna mig, men så fel jag hade. Och nu har jag svårt för att lita på honom igen. Jag litar inte på någon, litar jag inte på någon har jag ingen att bli besviken på heller.
Men det finns ljus i allt detta mörker. Mina nyfunna vänner i gymnasiet. Jag har känt dom sen augusti, men dom är de bästa vänner jag någonsin haft.
Igår var jag med min familj och min systers vän på ikea i haparandra. Jag längtar tills jag får flytta hemifrån, men samtidigt inte. Jag längtar tills jag får flytta söderut, långt bort från Skellefteå. Jag längtar inte tills jag ska flytta till Umeå, och nej, jag tänker inte byta linje för jag vill inte ta studenten samtidigt som min syster. Det klarar jag bara inte.
Jag funderar starkt på att hoppa av gymnasiet då jag fyller arton och bara flytta iväg till Marcus, eller bara söderut.
Godnatt
Mycket av allt är saknaden av Marcus. Jag är avundsjuk på honom. Avundsjuk för att han bor i Linköping, avundsjuk för att han haft det liv jag alltid velat ha. Jag vill inte att det ska förstöra vårat förhållande, om det inte redan är förstört.
Jag var alltid säker på att Marcus skulle vara den enda som inte skulle lämna mig, men så fel jag hade. Och nu har jag svårt för att lita på honom igen. Jag litar inte på någon, litar jag inte på någon har jag ingen att bli besviken på heller.
Men det finns ljus i allt detta mörker. Mina nyfunna vänner i gymnasiet. Jag har känt dom sen augusti, men dom är de bästa vänner jag någonsin haft.
Igår var jag med min familj och min systers vän på ikea i haparandra. Jag längtar tills jag får flytta hemifrån, men samtidigt inte. Jag längtar tills jag får flytta söderut, långt bort från Skellefteå. Jag längtar inte tills jag ska flytta till Umeå, och nej, jag tänker inte byta linje för jag vill inte ta studenten samtidigt som min syster. Det klarar jag bara inte.
Jag funderar starkt på att hoppa av gymnasiet då jag fyller arton och bara flytta iväg till Marcus, eller bara söderut.
Godnatt
