emelie

jag och marcus är tillsammans igen. det är lättande, som om en stor tyngd lyfts från mitt bröst. ungefär som att själen börjat kämpa emot det tunga istället för att släppa in det. i fredags trodde jag inte att jag skulle leva tills jag blev sjutton år. jag trodde verkligen inte det. allt hopp, allt jag någonsin hållit fast vid var borta, jag hade ingenting att se framemot, ingenting att kämpa för.

självmord, jag förstår varför vissa tycker det är själviskt, jag har själv tyckt det, men jag förstår varför dom gör det. tar beslutet att släppa allt för att slippa all psykisk smärta, jag förstår. smärtan i huvudet, kroppen, själen. ångesten som kommer och går, som krypningar i kroppen. att man ena sekunden känner sig stark medans man i andra ligger på sängen och gråter sönder. det är jobbigt att hela tiden känna sig missanpassad och fel. att känna att man inte duger och är fulare och äckligare än alla andra. man tävlar mot sig själv, mot den man vill vara, mot den man inte vill vara. man släpper allt. alla tankar på förbättring. jag har sakta börjat återhämta mig igen. den stora väggen jag byggt runt mig själv var stark, dom flesta av alla mörka tankar och känslor stannade ute, sen brast det. allt kom in, allt. någonting man sa, som nån sa eller gjorde kunde etsa sig fast i huvudet. allting gammalt revs upp och började cirkulera. kroppen är försvarslös, vad hade jag att försvara mig för? det fanns inget kvar att försvara. sakta bryter det ner en.

men sen vände det, ett samtal förändrade allt. nu har jag nått att kämpa för, något att se framemot.

tack marcus för att jag får dela mitt liv med dig.

When your day is long and the night
The night is yours alone
When you're sure you've had enough of this life
Well hang on
Don't let yourself go, 'cause everybody cries
and everybody hurts, sometimes...

---

ikväll ska jag vara med gamla förmågor. det ska bli trevligt.
fast egentligen vill jag till stallet men hästarna är inte inne idag så jag får vänta tills imorgon. då får jag tillochmed rida!! :) dressyr, inte så kul men att sitta på hästryggen är det bästa.
det är höjdpunkten på veckan.

sen har jag massa prov att plugga på. livsmedelskunskap och antikens grekland. puss på det. sen ska jag läsa en engelsk bok, men jag har iallafall skrivit klart om fruktsalladen. bra emelie!

jag var i stallet ikväll, hälsade på akke. felix var på lektion så jag fick inte träffa den spjuven. men jag träffa hanna och det var trevligt. tittade på då hon red sin häst, jag vill också ha en häst. jag ska bli ridlärare tror jag.

Don't tell me not to leave
right before I go
You don't even know
what you're asking me to do
Don't tell me honey, please
I have made a choice
There’s nothing in the world
you can do to change my mind

Was looking for a place to hide away
instead I lost the heart I gave away
Tell me how could love stand a chance again

I must admit that I
Been feeling so alone
It's what I am
it's what I’ve been
what I’ve become

Don't push it we both know
I'm falling everytime
You look at me
Like you did
When you were mine

---

idag var en ledig dag. jag var ute med min hund, gick till maxi och köpte frukt, sen har jag tittat på teve. ikväll ska jag gå till stallet och hälsa på felix, den sötaste hästen av alla :) hihi

I've been down so low
People look at me and they know
They can tell something is wrong
Like I don't belong

Staring through a window
Standing outside, they're just too happy to care tonight
I want to be like them
But I'll mess it up again

But who am I to dream?
Dreams are for fools, they let you down...

mamma hittade min västerbottensring jag fått av farmor och haft borta i flera hundra år ungefär, den är funnen och låg i ett par jeans jag tänkte slänga. tänka sig.

vart på stan också. träffade min kära klasskompis alexandra som bor i lycksele. det var trevligt! träffade emmy också, också trevligt!

pratade med olle igår i över en timma :) hihi det var najss.

jag går av. nu orkar jag inte längre. all denna sorg. det finns inget liv att se framemot längre. inga drömmar.

"emelie är djupt deprimerad, jag skulle nog kalla det depression"

det är värre då man vet vad det är. man känner sig fel. det är någonting som är fel med mig. varför kunde jag bara inte vara precis som alla andra?

spelar ingen roll hur mycket jag kämpar, försöker. det finns inget ljust.

It all seemed perfect
But there are moments when I feel nothing at all
Same as always
Now it's repeating itself all over again

Don't feel sorry
'Cause there's no reason for us to fight any more
Tears are coming, and years are going
I hope we'll learn something

---

jag kanske inte borde komma, vi hör inte ihop längre.
det finns inget vi längre. 
bara jag och du.

om jag bara kunde förstå varför det blev som det blev. jag önskar att allt var som det brukade. det spelar ingen roll hur mycket du bryr dig om mig, hur mycket du älskar mig, det är inte samma sak. helst vill jag bara försvinna, blöda till döds. bara blunda och försvinna från allt som omger mig, lämna allt efter mig, börja ett nytt liv. det spelar ingen roll hur mycket jag intalar mig att jag kommit över dig, för det har jag inte. det spelar ingen roll hur mycket jag skrattar, för det har ingen betydelse. det spelar ingen roll hur mycket jag försöker låtsas som att det inte är nått, för det är något. det spelar ingen roll hur länge kroppen lever, för själen är redan död.

det tar ont att andas.
att titta.
att lyssna.
att inse att jag inte har dig längre..

---

I really wanna start over again
I know you wanna be my salvation
the one that I can always depend
I’ll try to be strong believe me
I’m trying to move on
it’s complicated but understand me

---

du ljög för mig i en vecka.
lät mig tro något som inte var sant.
för att sen slå min tillvaro i kras.
muren jag byggt upp rasade.
det enda jag inte behövde var att du försvann ur mitt liv.
vad ska jag nu kämpa för?

---

Cause I need time
My heart is numb has no feeling
So while I’m still healing just try and have little patience
Cause the scars run so deep it’s been hard but I have to believe