Now I know all the wrong turns
Blir inte mycket bloggande just nu, men det är så mycket annat i livet jag måste ordna till.
Det är så mycket som inte vill sig riktigt.
Jag och Erik har det lite kämpigt, men vi kämpar på. Han är ju mitt allt och jag vill allt annat än att förlora honom.
Jag behöver honom verkligen.
Sen har Jolin börjat halta som något annat i världen och det kan bara betyda två saker.
Antingen är det den bättre saken, att hon bara sträckt sig. Eller så är det så illa att hon faktiskt blivit sämre och det betyder att hon snart är borta för alltid.
Jag kan som bara inte förstå det, ta in det. För i mina tankar så lever hon förevigt ungefär. Hon lever tills jag dör, det är så det känns och det är så jag vill att det ska vara. Tyvärr kommer det inte bli så. För jag älskar verkligen henne, när Erik inte är här är det hon som gör mig lycklig.
Så Jolin, bli bra igen!
Jag känner också att jag inte orkar med riktigt. Jag är jämt hungrig, jag är grinig, trött och oerhört deprimerad av någon anledning som jag inte vet. Det är bara så just nu och jag har egentligen inte riktigt lust. Jag tror också att det är det som förstör mellan mig och Erik, vi vill båda veta varför jag är så ledsen, men jag kan inte svara. Jag vet inte.
Och allt detta med tränande och mat och socker hit och socker dit. Jag orkar inte.
Varför kunde inte jag bara fötts utan fett på kroppen och levt mitt liv med bara fett och socker utan att tänka på "oj, nu måste jag kanske gå ut och gå för att jag åt en macka för mycket". Tyvärr har jag inte den skallen, jag är för svag för att banta (banta är egentligen fel ord, hålla sig i trim kanske fungerar bättre). Jag orkar inte träna, och jag orkar verkligen inte hålla mig borta från sötsaker. Då jag försöker blir jag deprimerad och då äter jag ändå, blir ännu mer deprimerad och så blir det som en cirkel.
Nu ska jag lägga mig i sängen och plugga på företagsekonomin en sista gång. Går det så går det, går det inte så får det inte göra det. Just nu bryr jag mig inte.
I love you more than I have ever found a way to say to you
- Tack Erik för att du finns.
Det är så mycket som inte vill sig riktigt.
Jag och Erik har det lite kämpigt, men vi kämpar på. Han är ju mitt allt och jag vill allt annat än att förlora honom.
Jag behöver honom verkligen.
Sen har Jolin börjat halta som något annat i världen och det kan bara betyda två saker.
Antingen är det den bättre saken, att hon bara sträckt sig. Eller så är det så illa att hon faktiskt blivit sämre och det betyder att hon snart är borta för alltid.
Jag kan som bara inte förstå det, ta in det. För i mina tankar så lever hon förevigt ungefär. Hon lever tills jag dör, det är så det känns och det är så jag vill att det ska vara. Tyvärr kommer det inte bli så. För jag älskar verkligen henne, när Erik inte är här är det hon som gör mig lycklig.
Så Jolin, bli bra igen!
Jag känner också att jag inte orkar med riktigt. Jag är jämt hungrig, jag är grinig, trött och oerhört deprimerad av någon anledning som jag inte vet. Det är bara så just nu och jag har egentligen inte riktigt lust. Jag tror också att det är det som förstör mellan mig och Erik, vi vill båda veta varför jag är så ledsen, men jag kan inte svara. Jag vet inte.
Och allt detta med tränande och mat och socker hit och socker dit. Jag orkar inte.
Varför kunde inte jag bara fötts utan fett på kroppen och levt mitt liv med bara fett och socker utan att tänka på "oj, nu måste jag kanske gå ut och gå för att jag åt en macka för mycket". Tyvärr har jag inte den skallen, jag är för svag för att banta (banta är egentligen fel ord, hålla sig i trim kanske fungerar bättre). Jag orkar inte träna, och jag orkar verkligen inte hålla mig borta från sötsaker. Då jag försöker blir jag deprimerad och då äter jag ändå, blir ännu mer deprimerad och så blir det som en cirkel.
Nu ska jag lägga mig i sängen och plugga på företagsekonomin en sista gång. Går det så går det, går det inte så får det inte göra det. Just nu bryr jag mig inte.
I love you more than I have ever found a way to say to you
- Tack Erik för att du finns.
Kommentarer
Postat av: Erik
jag älskar dig och vi kommer att lösa det här:) du är mitt allt
Trackback
