But there's no trail for sorrow when your flyin'

Idag har jag känt mig som en mamma. Idag har jag nog varit en mamma.
Vaknade hyfsat tidigt vid halv tio någongång. Fast egentligen vaknade jag ju först av att Jolin väckte mig innan åtta nångång och var himla olycklig. Jaja, men annars idag har jag rensat ur garderoben och sock/troslådan. Eller mer strukturerat den igen. Liksom bytte plats på saker och ting. Sen blev det att dammsuga. Och det tog tid. Massor av tid. Säkert tio minuter? Pappa blev tillochmed fundersam efter ett tag och kom och frågade hur stort rum jag egentligen hade! Men nu är det rent iallafall.

Sen lunchen då. Mamma är och tränar med hunden, pappa har ju skadat handen och Jennie, ja hon gör väl som ingenting hemma. Så jag tog tag i lunchen och efter ett förslag av Jennie så ställde jag mig och stekte fattiga riddare. Ingen hjälp fick man nej. Jag dukade och allt själv. Men, de gör inget. På tiden att börja hjälpa till hemma. Sen så diskade jag ju såklart efter mig.

Nu är Jolin hemma WIhoooo nu ska jag pussas lite med henne, sen ska jag nog ut i det underbara vädret. Kanske springa. Men jag HATAR att springa och att svettas. Så jag tror de blir ingenting med det.

Men vi hörs.
Puss.

(Fan de var ju fysikläxan också bajsbajsbajs)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0