Every second is a moment

Fredag idag. Söndag om två dagar. På söndag kommer lyckan. Jag längtar. Längtar så jag nästan spricker. Veckorna går för fort. Eller veckorna med Marcus går för fort. Dom får gärna gå sakta. Men det är ju det dom inte gör.

Fick dåliga samvetet idag då jag åt chokladbollsdeg efter skolan med tusen pärlsocker. Så jag kände mig tjock, fet och äcklig så jag låg på soffan med spykänslor och uppsvälld mage tills jag somnade. Sov sedan enda tills mamma och pappa kom tillbaka. Fortfarande med ett gnagande samvete i bakhuvudet men utan med den uppsvällda mage. Middag, sen en tur till Shape där Amanda så oväntat jobbade. Lyckliga minuterna. Pratade med henne, trodde inte hon skulle jobba men jag hörde hennes röst, men där var hon! Lika glad som vanligt.
Älskad av min mamma.
Sen Maxi och iväg på en prommis med lilla vovven. Hon har förövrigt svamp i örat. Stackarn. Så vi gick en bra bit innan vi kom hem och jag åt ännu mer fett och socker. Så nu sitter jag här med dåliga samvetet igen.

Och håret, hårfärgen. Alla säger att det är fint. Att jag passar i det. Alltså borde jag det?
Dom säger det nog bara för att vara snälla, jag får bara börja gilla hårfärgen. Den kommer ju liksom stanna ett bra tag till.
 
Och Magda. Hahaha. Finns det någon roligare? Mattias berättade om då hans pappa slog ihjäl en hare som hade nått fel och bara sprang runt runt runt. Då säger Magda.
"Så smart, så han ställde ner spaden och så sprang haren in i den!"
Och hon trodde verkligen på det. Haha. Så fruktansvärt roligt.

Och idag funkade min och Lovisas plan galant. Det förgyller verkligen skoldagen.

 SÅ LIKT!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0