Worlds greatest!

Hejhejhejhejhjejhejhjejhe.
Marcus har åkt. Sorgligt, men också otroligt skönt. Att äntligen slippa tusen och åter tusen sockeludd i hela mitt rum och i sängen och på sängen. Fast jag kommer sakna alla mornar med han och alla kvällar. Det var så mysigt att få somna i hans famn nu när jag av någon konstig anledning hade superenkelt att sova. Sovde hela nätterna. Kanske vaknade en gång av något som inte Marcus hade nått med att göra. Det var så skönt!
Men ändå saknar jag honom. Jag saknar allt. Nu vet jag inte ens när jag får träffa honom igen. Om det blir om fyra veckor. Eller om det blir om två månader. Jag vet ingenting.
Det enda jag vet säkert är att han den sjunde december blir ledig från lumpen i resten av sitt liv. Och som det ser ut nu så är det efter det jag kommer få pussa honom igen.
DET ÄR JU EN EVIGHET!!!!!

Ikväll var roligast på länge. Magda och Lovisa hahaha de två roligaste tjejerna i universum typ. Magdas hund var ju sötast av alla (fast Jolin är fortfarande sötast!!!!). Kladdkakan var godast, godiset med. Och sällskapet trevligast då.
Roligaste kommentaren idag:
"Hon tog mina byxor!"
Ganska sant faktiskt. Jag åkte hem i långkallsonger för Lovisa skulle låna mina alldeles förstora jeans.
Sen har vi bytt skor också!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0