Det blir alltid värre framåt natten
Nyss satt jag och diggade Celine Dion låtar. Fick som bara rycket att lyssna på det. Vet inte ens om hon stavar så, men jag gjorde ett tappert försök. Så jag satt där och lyssnade på hennes stämningsfulla låtar då Marcus ringde och liksom förstörde den stämningen. Sen blev det som inget mer med det. Slutade upp med ett telefonsamtal som ledde ingenvart. Typ som att gå rakt fram tills man inte kan gå rakt fram längre. För min del skulle inte det bli så långt. Det är liksom instängt här i mitt rum och skulle jag gå ut så är det ju hus överallt. Fast på landet skulle det typ funka. På lägdor och så. Jag ska nog göra så nån gång. Bara gå rakt fram tills jag tar i nått.
Så nu vet jag inte vad jag ska ta mig till. Borde lägga mig i sängen, läsa ut boken och sova. Fast vi får se. Blir nog inget simmande ikväll. Får bli imorgon, eller kanske aldrig. Och jag ursäktar om mitt förra dagboksinlägg kanske var lite förvirrande. Jag trodde själv att det var fredag idag tills jag insåg att så inte var fallet.
Godnatt.
Ligger vaken
tänker på dig,
minns för mycket och är ensam.
