emelie

Alltså nej, nu orkar jag inte hålla på och firra med bloggen längre. Nu har jag stilmallat färdigt för idag.
Tack till Karro S som hjälpte mig med det.

Har mått dåligt hela kvällen. Haft magont sen middagen, så jag var världens deppigaste idag på Maxi. Tyckte mest synd om min mamma som fick stå ut med mig. Jag försökte le, men det såg nog tillgjort ut. Kände att allting bara var så himla värdelöst.
Kanske var det också?

Skönt att få gå hem med hunden iallafall. Hon är alltid så lycklig, undra hur hon orkar. Och när hon är lite nere låter alla henne vara ifred, det är så hon vill ha det. Sitter man och pratar med henne kan hon bara gå och lägga sig bakanför mamma och pappas säng. Men hon är ändå världens jävla lyckopiller.
Hur många gånger har hon inte gjort en lycklig?
Alltid.