Perfektionist
perfektion perfektionen subst.
fulländning
Jag måste erkänna. Jag är en perfektionist. Jag klarar inte av att någonting står lite snett. Det går bara inte i mitt huvud. Så då måste jag gå dit, och vrida till den så den blir alldeles perfekt. Fulländad. Ja, och precis så är det nu, nu när jag håller på att ställa allting på hyllorna. Det måste vara en perfekt balans, man kan inte bara ställa något överallt. Så jag har försökt få in de mesta jag kunnat. Men jag saknar fortfarande en hylla. Hyllan som både jag och mamma antog skulle vara inte fullt så lång som 190 centimeter. Nej, inte alls så lång om ens hälften. Jag fick igen gylfen på byxorna.
Och den har inte spruckit!
Älskvärt. Nu ska jag pussas med Marcus, efter han suttit vid datorn och firrat med sin nya PSP.
Hate it.
