emelie

Idag är det lördag, igen. Den återkommande bästadagen på veckan. Det är det faktiskt. Då är man mitt i ledigheten, fast nu är jag ju iochförsig ledig i fem veckor till ungefär. Det kan bara inte bli bättre.
Hur är det med deppigheten då?
Jo, den fungerar. Har övergått lite till likgiltighet. Känner inget speciellt, bara att allt är jävligt tungt.

Marcus hade tydligen inte tid att prata med mig igår, han var så trött då han kom hem att han somnade i telefon. Så kan det vara, men han måste ju också få sova.

Idag ska jag på stan med mamma. Min älskade mor och titta på gardiner i två olika färger till mitt rum. Snart är det komplett. På tisdag får jag mina möbler också. Älskvärt. Så då är mitt rum klart och jag kan fortsätta leva mitt trasiga liv. Om man nu kan kalla det trasigt. Näe, det kan man nog inte. Jag har det för bra.
Jag ska även använda min nya hårborttagningskräm och sådärnt. Undra om jag ska ta mig tid och bädda rent idag, eller imorgon på morron innan jag ska hämta Marcus på stan. Jag ska fundera på det för nu ska jag och min mamma åka. Snart.