Lång dag
Ja, vad ska man säga. Visst är det väl lite långtråkigt och uttröttande att ha sovmorgon till klockan ett. Speciellt på en fredag. Fullspäckat schema fram till 12.15 då bussen går. Jag måste hinna gå ut med Jolin och äta. Sen regnar det också så jag måste torka vovvan.
Inuti mår jag väl bra. Sådär. Klart det känns jobbigt, allt känns jobbigt. Tre år till innan jag kan flytta till Marcus eftersom han inte lär flytta hit. Tre jobbiga år. Pratade med Sandra igår. Saknar henne. Vill ringa henne nu, men jag ska ringa henne ikväll istället. Prata om allt. Jag måste ge det en vecka. Sen ska jag fundera på om jag vill tillbaka igen. Och om det verkligen är värt det.
Vaknade tidigt imorse. Steg upp tjugofem i åtta. Kunde inte somna om. Var fruktansvärt snorig, nös säkert tjugo gånger och blev helt täppt i ena näsan. Men det gick som tur var över. Mamma var chockad över att jag gick upp så tidigt. Jag kan säga att jag var minst lika chockad.
Nu ska jag sätta mig ner och fortsätta titta på Höjdkvalet, mycket intressant. Sen ska jag steka upp kroppkakor, mormors kroppkakor, dom godaste i världen. Sen blir det hunden och skogen.
Tjingeling
