emelie

Humöret har lugnat sig. Jag är inte arg längre. Mest fundersam. Lyckan var ju fulländad då jag hittade en tjuga i min väska och betalade en chokladmuffin på McDonalds och avnjöt den tillsammans med Sandra. Har saknat henne. Sen ilfart till skolan. Skrev provet, ilfart till bussen och så buss hem. Den tog som vanligt världens tid på sig. Ska alltid stanna i Lövånger i ett år ungefär. Ja, men hur som helst. Jag berättade för Sandra, hon förstod mig väl lite. Imorgon ska jag ringa Margareta och säg att jag vill prata om det, boka tid typ. Tror jag kanske måste det. Jo, men jag ska ringa för säkerhets skull. Insåg sen att jag måste skaffa nya p-piller. Pengar, pengar. Där kommer det kosta skjortan. Det är ju dyrt som fan. Får flirta lite med Marcus, han kanske kan ge mig en slant fört!
Han är kärleken.
Var så arg på honom imorse då han ringde, men då var allt fel. Längtar tills han ringer igen. Då ska jag ge han massor med ros för att han är världens bästa pojkvän.
Berättade för min syrra om att jag tänkte börja om ettan igen, hon tyckte väl det var okej. Ska berätta för mamma och pappa sen. Pappa kommer vara det största hindret. Säkert kommer jag börja grina. Jobbigt, sitta där och grina framför honom som om det var hans fel, fast det är det ju lite. Bara lite.
Att börja om ettan kanske inte är så farligt ändå...