utropstecken
blääääööööööööw
så känner jag mig. precis så. eller inte riktigt. jag var stressad i hjärtat, men det har börjat avta. har varit hos marcus i helgen. den där vackra killen. fy vad jag älskar honom.
"då jag lämnar honom känns det som om jag går sönder. och det gör jag. min själv faller i bitar. sakta börjar jag själv limma ihop bitarna, men bitar fattas. bitarna med marcus. utan alla bitar faller jag ihop igen. sådär fortsätter det. all glädje han ger mig försvinner lika fort som en vind. på fem minuter är jag tömd på allt han fyllt mig med. att gråta är rena självmordet. all glädje rinner ur mig, på fem ynka minuter. ibland tar det längre. ibland kortare. ibland inte alls. förra veckan. då han var hos mig mådde jag inte såhär. då visste jag att vi snart skulle ses igen. nu känns det som om det aldrig kommer bli igen, även fast jag vet att det kommer det. om minst fyra veckor. fyra långa äckliga veckor. jag ska försöka överleva. överleva något som är så tungt, så jobbigt. ingen kommer nånsin förstå vad han betyder för mig. vi är som tvillingsjälar. utan honom har jag ont. ont i hjärtat. i halsen. en klump som liksom etsar sig fast i bröstkorgen och vägrar släppa förrän han står där framför mig. håller om mig. kysser mig. då vet jag att han är min. men då jag lämnar honom får jag den obehagliga känslan igen. jag vill inte vara utan honom, leva utan honom, andas utan honom. han är min luft, mitt syre, mitt hjärta, mina lungor. man kan inte leva utan hjärta. man kan bara inte. mitt hjärta blöder. stora krokodiltårar rinner ner i min kropp. varje slag tar ont. känslan går inte beskriva. som en tryckande känsla. jag är ensam, ensam och vilsen."
vi gjorde inte så mycket, vi var ute och gick. var hos hans kompisar, såg på teve. cyklade till resecentrum, åt glass. sovde, såg på film. allt är roligt med marcus. alltingt. att sitta och titta in i väggen är roligt. han bara fyller tomrummet inom mig.
på fredag ska jag till ungdomsmottagningen och skaffa p-piller. weii. jag är nervös.
idag, snart. tjugo över tolv ska vi åka till burvik. hata burvik. jag ska nog elda upp den äckliga lägergården. den får mig att vilja duscha i flera timmar. alla bakterier.. uuuuh
så känner jag mig. precis så. eller inte riktigt. jag var stressad i hjärtat, men det har börjat avta. har varit hos marcus i helgen. den där vackra killen. fy vad jag älskar honom.
"då jag lämnar honom känns det som om jag går sönder. och det gör jag. min själv faller i bitar. sakta börjar jag själv limma ihop bitarna, men bitar fattas. bitarna med marcus. utan alla bitar faller jag ihop igen. sådär fortsätter det. all glädje han ger mig försvinner lika fort som en vind. på fem minuter är jag tömd på allt han fyllt mig med. att gråta är rena självmordet. all glädje rinner ur mig, på fem ynka minuter. ibland tar det längre. ibland kortare. ibland inte alls. förra veckan. då han var hos mig mådde jag inte såhär. då visste jag att vi snart skulle ses igen. nu känns det som om det aldrig kommer bli igen, även fast jag vet att det kommer det. om minst fyra veckor. fyra långa äckliga veckor. jag ska försöka överleva. överleva något som är så tungt, så jobbigt. ingen kommer nånsin förstå vad han betyder för mig. vi är som tvillingsjälar. utan honom har jag ont. ont i hjärtat. i halsen. en klump som liksom etsar sig fast i bröstkorgen och vägrar släppa förrän han står där framför mig. håller om mig. kysser mig. då vet jag att han är min. men då jag lämnar honom får jag den obehagliga känslan igen. jag vill inte vara utan honom, leva utan honom, andas utan honom. han är min luft, mitt syre, mitt hjärta, mina lungor. man kan inte leva utan hjärta. man kan bara inte. mitt hjärta blöder. stora krokodiltårar rinner ner i min kropp. varje slag tar ont. känslan går inte beskriva. som en tryckande känsla. jag är ensam, ensam och vilsen."
vi gjorde inte så mycket, vi var ute och gick. var hos hans kompisar, såg på teve. cyklade till resecentrum, åt glass. sovde, såg på film. allt är roligt med marcus. alltingt. att sitta och titta in i väggen är roligt. han bara fyller tomrummet inom mig.
på fredag ska jag till ungdomsmottagningen och skaffa p-piller. weii. jag är nervös.
idag, snart. tjugo över tolv ska vi åka till burvik. hata burvik. jag ska nog elda upp den äckliga lägergården. den får mig att vilja duscha i flera timmar. alla bakterier.. uuuuh
Kommentarer
Trackback
