Delad i två

Sitter här. Fruktansvärt ensam och fryser. Älskade, älskade Marcus. Snart är lumpen ute ur ditt och mitt liv och du kan komma hit och vara med mig varje dag. Det är i alla fall vad jag drömmer om, även fast jag nog insett att det aldrig kommer blir sant. Det är om först om fyra år du och jag tillbringar dygnets alla timmar tillsammans.
Jag älskar verkligen dig.

Känslan av tomhet har spridit sig till varje hörn i rummet och blir bara mer påträngande då jag inser hur tom sängen faktiskt ger sken av. Aldrig har jag trott att man kunde sakna någon såhär mycket. Jag vill bara delas på två. En del ska vara kvar hemma, sköta allt, skolan, städa, allt! Den andra ska umgås med Marcus, dagarna i ända! Han är bäst. Det är ingen lögn, han är bäst.

Näe, jag ska komma ut ur mitt skal. Jag är en Simsnörd. Låt mig vara det. Så nu ska jag spela mitt och Jennies nyinköpta spel och kanske gå på toa. Förresten så har jag och Jennie börjat göra läxorna tillsammans. Det är riktigt najs, inte trodde jag att ett extra år kunde vara så givande.

Ska springa och pussa Jolin nu när hon ändå är uppe och går!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0